Årets cykel Scott Plasma Team Issue 2015

May 5, 2015 by David Näsvik

Årets cykel Scott Plasma Team Issue 2015

För 2015 kommer Cykloteket hjälpa mig med triathlonrelaterad utrustning, allt ifrån löparskor, hjälm, småpinaler som simglasögon, vätskebälte samt så klart även en cykel!

Blev riktigt glad när jag fick höra att Cykloteket valt att bygga ifrån en ram istället för att köpa in en komplett cykel. Framför allt för att det följer min egna tradition/historia om att alltid bygga ifrån en ram, då man kan välja varje enskild komponent till ens egna behov. Kanske inte alltid den mest ekonomiska lösningen, men för en som spenderar 15h+/v på en cykel blir man gärna lite petig och framför allt vet vad som fungerar och inte.

Ramen blev som rubriken avslöjar en Scott Plasma Team Issue, TT-ram. Förmodligen den snabbaste TT/Triathlon-ramen man kan hitta just nu och har bland annat vunnit Hawaii nyligen med Sebastian Kienle ombord.
front
Aerodynamisk front som är väl vindtunneltestad.

Förutom att ramen är blixtrande snabb och så den även en förträfflig geometri. Geometrin är för mig smått oslagbar, garanterat den enda hel-integrerade XL-ram där jag kommer ner tillräckligt lågt för att få till min önskade dropp (20cm). Så klart kan jag gå på en mindre storlek, men då har jag inte heller en lika stabil cykel som ger en optimal resa för någon som är 195cm lång. Jag har ju lite “känd” för att ha en stor dropp och hittills har jag alltid blivit tvungen att ha en nedåtlutande styrstam och måste erkänna att det skall bli så skönt att slippa ha det, då det knappast ökar stabiliteten för aerobaren.
styrstam
Kuriosa, cykeln på bilden är förmodligen den enda alu-ram som gjort under 7h på Vättern

Inställningsmöjligheterna är svåra att klaga på då jag utan problem (efter rätt vald storlek&styrstam) kunde sitta på millimetern jämfört med min gamla cykel. En stor skillnad (till det bättre) mot andra märken är att man på Scott Plasman kan välja mellan tre olika basebars för den integrerade aerobaren, vilket är perfekt för mig då det sällan är standard med dropp och smalare bredd. Oftast så görs nämligen alla premiumcyklar med integrerad aerobar bara en storlek som skall passa alla cyklister, ganska dumt egentligen.
basebarval
sadelgeo
Riktigt stor räls att skjuta fram sadeln på, kan till och med ha nosen framför vevpartiet, inte illa!

Givetvis är ju aerodynamiken i kombination med geometrin det allra viktigaste inför valet på en TT/Triathlon-cykel, men sedan finns det ju lite annat att tänka på, en sak är t.ex hur lätt är cykeln att packa? För att vara en hel-integrerad cykel (läs där alla kablar göms, dvs inga är synliga!), så är Scott plasman i egen särklass när det kommer till packning, i alla fall av de modeller jag packat (Cervelo, Trek). För det är nämligen bara fyra skruvar som är VÄLDIGT lätt åtkomliga man måste få av och sedan kan man försiktigt böja ned styret mot ramen och därefter packa i alla befintliga cykelväskor. Dock måste jag lägga till brasklappen att Jonte på Cykloteket gjorde ett väldigt bra jobb med att “tänka till” lite innan så att bromsvajrarna och fyra Di2-kablar hade just denna extra längd för nedpackning, suveränt bra jobbat.
packa
Bild på de fyra skruvarna som måste av vid packning.

En annan välgenomtänkt detalj är att man kan byta bromsgummin bak utan att lossa en enda skruv (på min gamla cykel var jag tvungen att ta av vevpartiet) och för frambromsen är det endast en lättåtkomlig skruv som måste bort. Jag tränar alltid på aluminiumfälg då det ger bäst bromsverkan, medan jag självklart tävlar på carbonfälgar som då kräver byte av just bromsgummin. Ramen har dessutom möjlighet till integrerad flaska och en riktigt jäkla snygg och integrerad bentobox som är rejält rymlig, allt smart genomtänkt för en triathlets olika behov.
garmin5002

Rymlig bentobox, samt världens snyggaste installation av trotjänaren Garmin 500, finns nog ingen bättre cykeldator för mig.

bakbroms
Jaaa även de med 54 klingor kommer åt skruven för bromsbeläggen :)

En sak jag var lite orolig över var bromsarna, då den cykel jag lämnar har hydrauliska bromsar, men “direct-mount” bromsen bak på plasman (oftast den som strular när man har gömd kabeldragning på TT-cyklar) fungerar så pass bra att jag faktiskt inte märker någon skillnad. Frambromsen gör det den skall och är fint gömd, men det smartaste är att om den skulle gå sönder så kan man montera en standardbroms. Detta är viktigt ifall man är utomlands och inte får tag på originalbromsen. Gillar starkt att man kan använda standardgrejjer så att man inte riskerar att bli strandad på ett träningsläger eller tävling om cykeln har fått en hårdhänt resa med flygbolaget t.ex.

Bra att ramen stödjer UBB30-vevlager, då kan man nämligen använda sig av de flesta vevpartien utan konstiga adaptrar, dessutom ger det en riktigt styv känsla även när man tar i rejält. Fast ramen är lätt så är den med råge tillräckligt styv för mig runt vevpartiet, även de integrerade aerobars-extensions är styva och då jämför jag med min gamla Shimano Missile PRO, som typ är branschledande när det kommer till just styvhet. Dock är väl inte basebaren lika styv, men absolut tillräckligt styv samt mycket lättare.

Så nog om valet av ram :-) Till det blev det Shimano Ultegra Di2, överlägset prisvärt med tanke på att många av delarna ändå är Dura-Ace för TT-installationer, samt att slitdelar, pedaler, vevparti ändå är Dura-ace på tävlingsdagen. Detta är första gången jag kör med Di2 och jag kommer skriva ett helt eget inlägg om det, är än så länge riktigt nöjd . Har vänt och vridit på det ganska länge och det enda jag kan komma på varför jag inte skulle fortsätta vara nöjd, är väl den dagen jag glömt ladda batteriet :) Växlingskvalitén, samt möjligheten att växla i basebaren gör Di2 till ett överlägset alternativ. Dessutom skulle jag vilja påstå att det är direkt prisvärt med tanke på vad man får för pengarna jämfört med standard Ultegra, men mer om det i ett annat inlägg.

Vevparti blev dessvärre inte min favorit Shimano Dura-ace (styvhet!), utan P2M Rotor 3D+ enda effektmätaren som levererar 180mm vevarmar till rimlig kostnad, samt lever upp till mina krav på tillförlitlighet. Antar att ett gäng snillen tycker att jag är korkad som går mot trenden och skaffar längre vevarmar, men den initiala känslan att äntligen vara tillbaka på 180mm får mig att rejält ifrågasätta hur jag kunde vara så dum att gå till 177.5mm. Forskningen säger ju egentligen att vevarmslängden inte spelar någon roll (extremfall borträknat, 190mm+) och med tanke då att jag blir glad för varje tramptag med 180mm så har jag svårt att se hur det skulle vara fel. Dessutom måste jag erkänna att jag aldrig träffat en förespråkare för kortare vevarmar som varit över 190cm lång.

Fördelen dock med att inte köra t.ex. Garmin Vector är att jag då kan använda mina favoritpedaler: Shimano Dura-Ace SPD-SL, rock-solid, bara funkar. Varit mina favoritpedaler sedan de kom. De är så jäkla bra att jag till och med förlåtit dem för att de uppfann SPD-R. För den som inte kan sin pedalhistoria, så var SPD-R ett ganska misslyckat koncept för att fånga upp alla SPD-användare på racer. Fallerade rejält med att SPD-användarnas skor bara hade två skruvar, vilket var för lite för plattformens storlek, så den lossnade ganska ofta. SPD-SL löste dock alla dessa problem.

Sadeln blev den jag kört med senaste året, dvs Specialized Sitero Pro, den funkar. Har väl aldrig hittat den ultimata sadeln, men denna funkar som sagt (vilket är ett bra betyg). Dessutom är den integrerade flaskhållaren bak smart konstruerad och med rätt flaskhållare så är den bomb-proof. Så att du aldrig behöver oroa dig över att flaskan flyger av och fäller dem som är på rulle när du tränar, för på tävling är det ju ingen som ligger så nära….

Hjul på tävlingsdagar blir Bontrager Aelous 9. Ska ska bli riktigt spännande och kul att köra på, framför allt med tanke på hur bra betyg de fått i alla tester! Hjul för träning blev mina trotjänare Shimano RS81 50mm profil, perfekta träningshjulet. Visst lite tunga men samtidigt tål de vad som helst (tro mig jag har testat!!!) och har 50mm profil så att man lär sig hantera det inför tävlingsdagen.

Som sagt skall bli riktigt kul att träna och tävla på detta! Tack för all hjälp hittills Cykloteket, Scott, Shimano och Bontrager!

garmin500
Avslutar med en bild på “cockpit”, där man ser en väldigt clean front-end samt snygg installation av mig för flaskhållare och som redan nämnt Garmin 500. Ja man ser Di2 kablarna från extensions, men det är för att jag inte bestämt hur långa de skall vara än, sedan göms de helt.

Leave a Comment

cykloteketlogo-payoff Apollo_logo_bla-1 logo_dark